aequalitas

Ibland när jag är på sittningar och hör nya dryckeslåtar så är det nästan så att jag tappar hakan. Ett sådant tillfälle var förra veckan då vi skulle sjunga Teobald-Tor, en låt som inte finns med i den officiella kårsångboken. För att sammanfatta låten så handlar den om en man som gillar att blotta sig för främlingar och i refrängerna sjunger och gestikulerar man att han har en stor kuk som är lång, kraftig och tung. Visan slutar med att mannen hamnar i rätten och domaren sympatiserar med honom. Då sjunger alla att vart man slänger och svänger med sin kuk det ska alla andra ta o skita i. Och ja, jag förstår att sången inte ska tas på blodigt allvar, men jag kan liksom inte låta bli att tänka att det hade aldrig gått att skämta så hjärteligt om en kvinnas könsorgan. Det är skillnad på inställningen till män och kvinnors frihet inom studentvärlden, på västfronten intet nytt liksom, men jag tycker fortfarande att det är så evinnerligt tråkigt att alla akademiker ska behöva prackas på de här värderingarna fortfarande. Jag kunde inte förmå mig att sjunga med i låten, det känns som att hälla salt i såren. Någonstans finns ju de olika anledningarna till att löneklyftorna att bildas. Jag tänker inte bidra.